Sök
  • Elin Skyttedal

Kebnekaise 2097möh

Uppdaterad: 14 maj 2018

Efter att man kommit hem från Elbrus fick man direkt ett sug att boka in något nytt och självklart passade det perfekt att ge Sveriges högsta berg ett besök på sensommaren.



Jag tog flyget upp till Luleå för att där möta upp Henrik och sedan köra vidare upp till Nikkaloukta. Man var verkligen pepp på den här turen då vi skulle köra Nygrensled upp till Nordtoppen och sedan köra kamvandringen över till Sydtoppen.


Vandringen till från Nikkaloukta till STF Kebnekaise fjällstation

Vi kom fram på förmiddagen till Nikkaloukta och började göra i ordning det sista i packningen för att börja vandra bort de ca 20km som det är till fjällstationen. Mycket packning vart det, man tänker lätt att det inte ska bli så mycket men eftersom vi skulle klättra upp behövs en hel del klätterutrustning och sedan skulle vi även tälta och laga våran egen mat. Det blir mer än man tror.



Efter att vi vandrat i ungefär 1 km kom jag på mig själv att jag glömt min skaljacka i bilen och jag får springa tillbaka och hämta den (tur att jag kom på det efter 1 km och inte 10)

men sedan var vi på väg, vädret var lite molnigt men ändå en väldigt behaglig temperatur.



Henrik med sin "lilla" packning.

När vi väl kommit fram till fjällstationen var man helt slut, det hade tagit ganska hårt att gå de där 20km men all den där packningen. Men det härliga när man har tagit ut sig är att man sover som en stock sen på natten. Vi gjorde i ordning tältet och förberedde packningen för vårat toppförsök. Imorgon var dagen då vi skulle upp för Sveriges högsta berg.



Tältet på plats och vi har byggt upp ett extra vindskydd framför tältet.


Toppdagen


Vi vaknade vid 8 tiden och åt en rejäl frukost innan det var dags att bege sig uppåt mot toppen. Den första biten skulle vi följa den Östra leden för att sedan när vi kom fram till Björlingsglaciär avvika från den Östra och bege oss mot Nygrensled. Den första biten har en ganska brant stigning men det är fortfarande relativt lätt vandrat.



Vädret började mulna på när vi kom fram till glaciären men vi hade både karta och kompass med oss så vi satte ut en kurs på glaciären och började gå. Innan vi gick på glaciären band vi in oss i repet och satte på oss stegjärnen. Vi hade bestämt sen innan att jag skulle gå först för att jag väger minst om någon skulle ramla i en spricka är det störst chans att den som går först gör det och det är lättare för Henrik att dra upp mig än tvärtom. Jag märkte ganska snart efter att vi börjat gå att jag hade fått en bubbla i kompassen och kände på mig att vi inte gick riktigt rakt fram. Men vi visste att vi skulle komma fram till en kam efter en bit och följde vi bara den sedan skulle vi komma fram till Nygrensled.



Whiteout på glaciären

Tillslut kom vi fram till leden och skulle påbörja själva klätterdelen. Vädret var fortfarande lite ostadigt men det hade klarnat upp lite. Det hade snöat en hel del dagarna innan så vi hade extremt mycket nysnö och det skulle försvåra våran klättring avsevärt.



Tiden tickar på och vi kommer inte fram så fort som vi hoppats då varje steg känner man att det kan släppa under en pga av all nysnö. Sikten och vädret blir sämre och vi stannar upp och pratar ihop oss och bestämmer oss gemensamt för att vända ner. Det känns såklart alltid tråkigt när man måste fatta såna beslut men jag kände mig ändå nöjd över att kunna fatta det beslutet. Det är inte värt att riskera att fastna uppe på Kebnekaise i mörkret.



Ändå glada miner!

Vi tar oss ner till glaciären igen och då helt plötsligt spricker det upp lite och jag sneglar bort mot den Östra leden där man ser att folk är på väg ner. Det såg inte ut att vara särskilt lång dit bort och jag sneglar på klockan den var någonstans efter 15 tiden. Jag tittar på Henrik och vi både stämmer in efter varandra, vi ger det ett försök! Med snabba steg bort mot Östra leden fixar vi sedan i ordning slingor och karbiner för att klättra oss upp till sydtoppen via den Östra leden istället. Vi träffade på ett par som var på väg nerför och frågade hur lång tid klätterdelen skulle ta och de trodde att det skulle ta ca 30-40min om man klättrade fort.



Klättringsbiten på Östra leden

Vi kämpade på uppför och den här biten var riktigt rolig, vi hade hela tiden bra koll på klockan för att veta att vi skulle hinna ner innan det blir mörkt. Klättringen tog ungefär 30min och sen hade vi endast en kort bit kvar att gå till toppen. Nu började det kännas i kroppen att energinivån började bli lite låg men när man har målet i sikte knallar man vidare ändå.

Och vi gjorde det vi nådde sydtoppen kl 17.20!


Ingen sikt igen men glad för att ha kommit upp

Nu var det bara att pinna på nerför i en rask takt, Henrik var riktigt snabb på att klättra nerför jag var lite långsammare men det gick ändå i ett rätt bra tempo. Sen hade vi vandringen över glaciären kvar och sedan vandringen nerför det steniga partiet till fjällstationen. och vips kom vi ner innan det precis började bli mörkt.


Sedan tog vi en välförtjänt öl på fjällstationen för att sedan tvärdäcka i tältet. Imorgon var det dags att gå tillbaka de 20km till Nikkaloukta.


Utrustningslista till toppförsöket:


1st mindre ryggsäck jag hade en 40L

1par softshellbyxor (Motion pants Houdini)

1st sport bh

1st t-shirt

1 par merinoull trosor

1st merinoull underställ

1st skaljacka (Norrönas lofoten)

1 par skalbyxor (Norrönas lofoten)

1 par liners (Hestra)

1 par tjocka gtx handskar (Hestra army leather 3 finger GTX)

1 par rejäla vinterkängor

1 par gaiters för att slippa få in snö i skorna.

2 par liner strumpor

1 par överdragsstrumpor

1 par stegjärn (Camp stalker universal)

1 st isyxa (Petzl glacier)

1 par glaciärglasögon (Julbo explorer 2.0)

1 st klättersele (Petzl Luna)

1 st klätterhjälm (Camp Titan helmet)

2 st 120 slingor

2 st 60 slingor

1 st 60m rep

Kamkilar

Kilar

Quckdraws

3 st låsbara karbiner

1 st Camelbak

1 st termos

Karta

Kompass

Mat och snacks



0 visningar
  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon

© 2019 by Elin Skyttedal